Den svåraste utmaningen är helt klart att äta sakta! Fy sjutton så svårt det är!!!!

Jag var jätteduktig förra veckan, men nu när jag har börjat att tugga mer, så ökar även tempot med att ösa in mat i foderluckan...suck...

Det resulterar naturligtvis i lite obehag. Obehaget går över efter ca en kvart, och är inte farligt, bara obehagligt.

Men att det ska vara så svårt...?? Okej, middagen ikväll ska (!) jag äta lugnt o sansat.

Igår åt vi pulled pork, perfekt mat för magen, det är så mört så det nästan är färdigtuggat ;)

Vet inte om jag var för hungrig, eller om jag druckit för mycket vatten innan, för efter 2 msk kött och 2 msk sallad så var magen full.

Efter en timme ungefär så blev det lite äppelpaj, gick bättre än ost- och skinkpajen! :D

Det blev inte så mycket paj, men kanske 3 msk och 0,5 msk vaniljkesella. Gott var det!

Apropå gott, har idag ätit tre små rutor mjölkchoklad...yabba dabba dooooooo så gott alltså!! Och inte fick jag ont heller   

Har faktiskt haft en bra läkning och inga större problem vare sig under eller efter operationen. Ganska normal skulle jag tro...

Men idag fick jag en liiiiiten motgång. Förra fredagen tog jag bort stygnen, och det såg ju jättefint ut. Distriktarn satte på små sårplåster och kompresser ovanpå. Dom skulle jag idag ta bort och istället sätta på kirurgtejp.

Alla sår utom ett var jättefina! Men ett sår hade gått upp, och glipar nu några millimeter... tror att det kommer att bli ett fult ärr där om jag låter det självläka. Så jag blir nog tvungen att ringa vårdcentralen i morgonbitti, och hoppas att jag får en tid direkt på förmiddagen. Eftersom att jag ska med flyget klockan 14.00

Tack o lov inget allvarligt, såret var inte infekterat och är ju inte så stort. Det är mest irriterande, när allt har gått så bra innan... och att det ska hända när man ska åka iväg...

Men om detta nu är den komplikation jag ska få, så är det helt okej ;))

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är väl läge att be om ursäkt för att jag inte har uppdaterat som jag lovade... i februari... FÖRRA året      Nu har det snart gått två år sedan operationen... och jag mår som en prinsessa. Har inte haft några bekymmer och jag har levt precis ...

Beställde lite kläder från Bonprix... och tänkte, att jag tar 44 i byxor och 40-42 i tröjor... byxorna för stora och tröjorna satt som en smäck! Woooow vilket glädjerus :D      Det har stått still på vågen ett par veckor nu, men det verkar som de...

Kommer ni ihåg mig? Jag opererade mig 13 augusti 2013, en gastric sleeve...? Ringer det någon klocka?? För er som ännu skakar på huvudet, ni kan kolla mina gamla inlägg och uppdatera er... ni som minns mig, heeeeej igen      Jahapp...tre månader ...

Mina inlägg blir färre och färre... och dom lär inte komma oftare heller. Just nu så knallar det bara på och det är vardag igen. Den ena dagen är den andre ganska lik... i alla fall när det kommer till mitt liv som sleeveopererad. Det börjar sy...

Märkligt hur livet förändras... när man tänker tillbaka och försöker föreställa sig hur livet har ändrats och kommer att ändras... För 15 år sedan hade jag som standardkommentar om någon frågade mig om jag ville ha nåt "ett nytt liv i storlek 36" ...