Vill börja dagens blogginlägg med ett litet förtydligande... det här med Gastric Sleeve...många är osäkra på vad det egentligen är (ni som undrar läs mina tidigare inlägg där jag förklarar) och hävdar oxå att det är ett nytt påfund och därför mer riskabelt än en gastric bypass.

Det är egentligen inte ett dugg nytt påfund, har funnits längre än bypass...men, då var det inte för viktminskning man gjorde operationen. Utan till så långt bak i tiden som 60-talet gjordes detta ingrepp pga magsår. Mer eller mindre exakt som det görs idag (förutom att det inte var titthål då), med en bonus av viktminskning.

Det är ett nytt påfund som en operation för viktminskning, men operationen i sig har alltså funnits i minst 50-60år.

Så...det var dagens moralpredikan!

Idag har jag fått känna mig helt normal igen... Teddie och jag tog en promenad till Suderbys Herrgård och åt lunch idag :) jag tog rökt kalkonbröst med ugnsbakad potatis och pepparsås...mmm... sååå gott!

Jag tog en liten portion (som Teddie fick hjälpa mig att äta upp), åt i lugn takt och det gick så bra. Härlig känsla att faktiskt kunna äta fast föda, och kunna äta ute bland folk igen.

Ja, det har bara gått drygt två veckor men det känns som två månader sen.

Som sagt, en promenad dit...lugn och skön lunch ute i solen...en promenad hem igen, med en liten avstickare in hos grannen. Där vi tog en kopp kaffe och plockade lite äpplen.

Efter min misslyckade paj-lunch igår, så tar vi idag nya tag. Vi provar att göra en äppelpaj på glutenfritt mjöl...kanske att det funkar? Annars får Teddie mumsa i sig den ;) stackarn...

Bra träning inför kommande vecka på annan ort, där man inte har en aning om vad man kommer att äta. Då är det bra att veta vad man INTE ska äta. Tyvärr, så bjuder skolan på smörgåstårta på tisdagkvällen...typiskt! Det får jag hoppa över...jag kommer att få knäckesmörgås med pålägg...ja, jo...det är ju typ samma sak...eller??   

Ja ja... livet är fullt av prövningar, som jag sa igår... det är bara bra om man vänjer sig av med vitt bröd!

Men nu fokuserar vi på ikväll...då jag förhoppningsvis ska kunna mumsa lite paj med vaniljkesella!

Om inte, blir det en liten jacky-chokladpudding   

Med denna nya mage får man börja om från början... precis som nyfödd. Börjar med flytande, går över till puré, sen till lättuggat för att sen klara att äta "vanlig" mat.

Man måste även lära sig och prova sig fram på olika livsmedel. Det är inte säkert att man kan äta allt man kunde innan operationen. Bröd, speciellt vitt bröd, brukar vara något som man kan ha problem med efteråt. Det betyder inte att man aldrig kan äta bröd igen, men det kan ta tid för magen att vänja sig.

Jag fick ett litet prov på det idag!

Ost-och skinkpaj lät gott...det provar vi... ähh... neeej... det skulle vi inte ha gjort!

Skit vilket magknip jag fick!!! Som tur är, så vet jag att det inte är farligt och att det faktiskt går över. Det tog ca 15min innan det släppte, och därefter var jag lite matt.   

Jag misstänker att det är just pajdegen som vart för mycket... för själva ingredienserna i pajen har jag ätit utan bekymmer innan.

Nu är det inte hela världen om man inte kan äta mjöl/bröd på ett tag... det är ju trots allt en av dom stora bovarna till att man ser ut som man gör...älskar ju smörgåsar ;)

Så kan man nu vänja sig av med det så är det ju bara bra!

Ni vet hur man förknippar musik med minnen? Det här är låten jag alltid kommer att förknippa med den här resan... låten som kom samtidigt som jag fick operationstiden... favoritlåten under sommaren och första låten jag hörde på radion direkt efter operationen.

Första dagen på café idag... en kaffe och en smoothie... för två månader sen hade det blivit en stor latte och en grillad foccacia eller någon annan stor mumsig smörgås.

Det var inte ens jobbigt, jag var inte sugen på varken smörgås eller sötsak...så det var ett självklart val med en smoothie till kaffet :)

Tiden rann iväg på förmiddagen, var o fikade med den andra tjejen från Gotland som oxå ska plugga till vårdadminstratör. Vi har aldrig setts förut, men kunde utan bekymmer slå ihjäl två och en halv timme ;)

Nästan jämngamla, lite liknande arbetsförflutet och en del annat gemensamt... det kommer bli kanon att plugga ihop!

Efter vår fika var det dags att åka hem o påbörja alla uppgifter som ska vara klara till nästa vecka. Jag åkte införbi ica där dom har självplock på sallad och dagens rätt. Tog en plastback och la i en lagom stor bit lasagne... 19:- slutade det kalaset på :D härligt... en tjuga för en lunch, det är precis lagom tycker jag! Äntligen börjar dom angenäma fördelarna med operationen dyka upp... nu kan man börja skörda   

Jag klarade vätskeintaget med bravur igår, nästan 2 liter! Heja mig!

Idag har det blivit 1,5 liter vatten och 2 dl kaffe...klart godkänt! Ska jag hålla skärpan nu när jag ska plugga är det superviktigt att jag får i mig både vätska o näring...

Så nu har jag 3,5 dag på mig att ligga i hårdträning, innan det är dags att åka till Östersund-då måste det fungera.

Ska försöka träna upp magen oxå, så att jag klarar att äta hyfsat normal mat när jag är iväg. Det är tänkt att jag ska gå över till små tuggor under den veckan, så det är bra tajming.

Idag blev det som sagt lasagne till lunch och så blev det ärtsoppa (ja, jag vet... en vecka för tidigt) till middag. Gick hur bra som helst... även vätska gå ner som nästan normalklunkar nu, behöver inte zippa så mycket längre.

Ja just ja, jag blev uppringd i morse av LB-karriär och kallad till intervju i morgon klockan 14... härligt!

Under fikan med min studiekollega, nämner hon två viktiga aspekter... alla våra distansföreläsningar via webben, är på förmiddagar och sen ska vi ju ha praktik...ganska många veckor. Ouuuups... DET hade jag inte alls tänkt på!

Jobbet jag har sökt är en halvtid, på just förmiddagar... och jag kan ju inte ta ledigt 3x6 veckor pga praktik :)

Ja, detta betyder ju då att jag inte kan jobba när jag pluggar helt enkelt. Åtminstonde inte dagtid på vardagar.

Så jag fick snällt ringa och ställa in intervjun, men tacka för inbjudan!

Eftersom jag nu inte har en aning om hur det skulle ha gått, så anser jag att jag att jag helt enkelt tackade nej till ett jobb jag skulle ha blivit erbjuden   

Har haft en härlig energi idag! Direkt efter frukost började jag att damma huset, och innan klockan var 11:00 så var huset nystädat!

Ätit bra frukost, bra mellis, bra lunch... och... ganska bra med vatten! Nu är klockan 16:00 och jag har faktiskt fått i mig en dryg liter vatten. Så jävlar i den om jag inte ska klara 1,5 idag :D

Pappa o Steffe tittade ut på en fika, en dryg timme i solen med kaffe... supermys!

Fick en släng av återfall idag, hittade nån artikel om tallriksmetoden som jag fastnade i... och hann faktiskt tänka tanken "kanske ska ge den ett försök" innan det slog mig att jag redan har min metod ;)

Ja ja... det tar sin tid att lära gamla hundar att sitta... svårt att bryta ett mönster man har levt efter i 20år. Det får faktiskt ta lite mer än två veckor ;)

Fick ett positivt samtal idag... kallelse till en jobbintervju   ehh... va fan... en vecka efter att jag bestämt mig för att plugga...det är väl då typiskt?!

Meeen... det är en halvtid, så jag tänker gå på intervjun... verkar det som ett "lätt" jobb - och jag blir erbjuden jobbet - så tänker jag ge det ett försök! Det lär bli två jävligt tuffa år, men jag får lite lindrigare studielån!

Om inte annat kommer jag att vara avslappnad på intervjun, för om jag inte får jobbet - så är det okej :)

Det är mycket att ta in... känns som att det verkligen går min väg nu... en lottovinst på det här bara så är det perfekt!   

Jag kanske tar mig vatten över huvudet, men va fan.. jag kan simma!   

Hur kul det än är att börja plugga, och att äntligen ha gjort den här operationen... så kanske, kanske att det är en aningens taskig tajming.

Jag känner att jag inte kan lägga 100% fokus på vare sig utbildning eller min mage... jag börjar att känna mig lite frustrerad. Kanske att stressen över att kurslitteraturen inte har kommit, gör sitt. Det gör att jag inte kan komma igång med uppgifterna som ska vara klara till på tisdag nästa vecka :/

Tisdag idag... betyder vägning... det var inte alls lika angenämt som förra veckan... blygsamma -0,7 visade vågen. Jag ska inte säga att jag är missnöjd, för det är fortfarande minus. Men jag trodde nästan att det skulle vara åtminstonde drygt 1kg.

Är med i en mycket bra grupp på facebook, där det är över 100p som har gjort samma ingrepp som mig. Många kloka människor där, som man får goda råd och pepp av.

När jag nämnde min viktnedgång, så fick jag upp ögonen lite... när man frågar om jag ätit tillräckligt protein, fått i mig tillräckligt med vätska, tillräckligt med fett? Ehh... handen på hjärtat?? Njaeee... troligen inte!

Vätska är svårt, rekommenderade 1,5 liter om dagen har jag inte uppnått någon dag. Snarare 0,5-0,8 liter.

Jag fattar inte när jag ska hinna få i mig all vätska... va fan... jag äter ju hela tiden, och 30min före och efter huvudmåltid bör man inte dricka... nehej...då försvinner 3 timmar.

Är det meningen att man ska vara vaken 05:00-24:00 eller????

Ja... hur som helst... jag kämpar på... :/

Idag till frukost fick jag i mig ordentligt (tror jag), 1,5 dl yoggi och en knäckemacka med mjukost.

Sen blev det ca 1dl kaffe med mjölk.

Till mellis 1,5dl yoghurt...1dl vatten...

Lunchen är knepig... idag gick det väl ner kanske 1 dl fisk/potatis/sås...

O nu sitter jag här... klockan är snart två och jag ska ännu stjälpa i mig 1,3dl vätska... hur fan då?? Grrrr...

Protein tror jag att jag får i mig ganska okej... det blir ju lite protein på knäckesmörgåsarna, och så både till lunch och middag, borde komplettera lite med proteinpulver kanske. Fett däremot är väldigt lite...även kolhydrater är lite, det är knäckebrödskivorna ca 2 om dagen. Och så blir det lite potatis/ris/pasta...men ytterst lite. Som sagt... jag kämpar på...

Nu verkar 5:2 och 16:8 var det hetaste inom diet-världen... det är så sjuuuuukt skönt att inte behöva läsa på om dom. För det är precis vad jag hade gjort i "vanliga fall"... jag hade lusläst allt som gått att få tag på och kastat mig in i den dieten.

Kan det vara så att jag faktiskt aldrig mer ska behöva ha ångest över att dieter inte fungerar eller är supertrista??

  Ps. massor av pussar till Världens bästa man som stöttar mig i allt dettaDs.

Vill börja med att tacka er som faktiskt läser min blogg varje dag!!! Superkul!!!

Man är ju ingen Blondin-Bella precis, men kul att det faktiskt finns några (ca 40) som faktiskt tar sig tid att varje dag gå in och läsa mina inlägg.

Klart, sätter ju press på att fylla varje inlägg med något vettigt/intressant att läsa... att inte bara ordbajsa (som jag just nu gjorde med drygt 50 ord).

I första hand skriver jag för min egen del, men även för er/dom som går i tankar runt operation. Och även för nära och kära som här kan nästan i detalj få veta hur jag mår och känner mig varje dag :)

Får känslan att dom första två-tre veckorna är händelserikast, operationen i sig och vägen tillbaka till att äta mat.

Allt, precis ALLT cirkulerar runt mat... och kläder ;) man speglar sig varje dag "jo men visst syns det lite idag?", drömmer sig bort till den dag då man kommer i sina "smaljeans"... och framförallt, att kunna få äta/tugga igen!

Purétiden...fnys... tortyrtiden i klarspråk!!!

I morgon är det två veckor sedan operation, och det känns som att det just nu bara är transportsträcka.

Och när man sen kommer över till normalkost, kanske även livet kommer att kännas mer normalt...?? Inte vet jag... jag är ju ny på det här, men det är min förhoppning i alla fall.

Åhhh... få börja träna igen!!! Ska bli såå skönt!

Där har vi det... det är därför dom här veckorna är så jobbiga, jag är begränsad! Jag kan inte själv bestämma vad jag ska göra, utan måste följa restriktioner (är inte så bra på det, sitter nog kvar sen tonåren...trots...).

Men man får ändå försöka att sätta upp små delmål, som gör det lite lättare och lite roligare.

I morgon är det tisdag, väg- och mätdag, det ser jag fram emot! På onsdag får jag gå över till att mosa mat med gaffel, jag kan äntligen ställa undan mixern, DET ser jag fram emot... se där, två små delmål på samma vecka :)

Sen tror jag på belöning... och inte belöningen som har fått mig hit där jag är idag, i form av gott att äta o dricka, utan andra belöningar... kanske en ansiktsbehandling, ett par nya skor (hoppas jag får belöna mig ofta) eller något annat som jag gärna vill ha...

Jag tänker vara superduktig, så det här kan bli en dyr historia ;))

Klockan är nio och just hemkommen från en snabbvisit på kräftskivan hos grannen...

Hade tänkt att vara med från klockan sex, men efter att tagit ut mig totalt efter två timmar i trädgården, så var det ett måste att vila tills kroppen gav klartecken.

Ett tag efter att festen hade startat, så tänkte jag strunta i att gå överhuvudtaget.

Jag var inte säker på om jag orkade prata vikt resten av kvällen... men, jag svirade om, tog en yallayoggi och gick över.

Var där i 45min, och precis som jag misstänkte så pratade jag vikt i 45min.

Det är helt okej, jag har full förståelse att alla är nyfikna, och nära o kära är naturligtvis måna om hur jag mår.
Och har jag valt att offentliggöra min resa genom en blogg, får jag stå mitt kast ;)

Kändes ändå som en lagom invigning till det sociala livet efter operationen... 2/3 av dom som var där har jag aldrig sett förut, och dom skiter ju i vem jag är... och 1/3 är grannarna, som vi umgås tätt med och snarare hamnar i facket "jävligt goa vänner". Jag dök upp i luvtröja, osminkad med min yoggi...inte någon (som jag såg) som höjde ögonbrynen över det... avslappnat och skönt, bra träning :)

Största fördelen är att det är hos grannen, så när man blir trött o behöver gå hem, så tar det 2 minuter dörr till dörr.

Tänk va ont dom ska ha i huvet i morgon, efter alla dom kräftorna dom hade ätit...   

Första dagen utan fragminsprutan... så skönt...ni kan inte föreställa er hur skönt det är att slippa dom!

Men jisses vad jag fick känna hur det känns när man tar ut sig! Tyckte inte att jag tog i så farligt... men efter två timmar ute i trädgården idag, var jag precis urlakad. När jag la mig på soffan kunde jag knappt lyfta armen, hela kroppen var som gelé.

Det är inte bara att äta rätt man ska lära sig, man måste lära sig att lyssna på kroppens alla signaler. Det är jag skitdålig på!!!

Efter alla år inom krogbranschen, har man lärt sig att inte lyssna på kroppen - bara jobba!   

Men, jag antar att man får lära sig det nu... man måste väl...??

Ps. Stina, den här smileyn är till dig... som trogen läsare ;) Ds.  

Undrar om jag kommer att bli en "matpolis" :) en sån som tittar på dömande på bordsgrannen, när han/hon moffar i sig alldeles för mycket potatisgratäng och gräddsås... Eller frågar, "ska du verkligen ha en kaka till?"

Så där som storrökare blir när dom väl lägger av... "usch, fyyy vad det luktar rök alltså..."  

Fy sjutton, blir jag sån... skjut mig!!   

Ja... tredje dagen på puré... tre av sju... sen blir det "mosad" mat en vecka, sen små små skurna bitar i en vecka. Och sen, tillbaka till det "normala".

Tredje av sju... känns snarare som 38 av 155. Som sagt, hade hellre haft flytande i fyra veckor.

Igår var jag nöjd med mitt matintag, jag åt vad jag skulle och på rätt tid... och det var till och med så att middagen var okej!

Jag skrev på facebook, att jag tror att dom dom en bit hjärna också, när dom tog min magsäck... jag BAD om att få fiskgratäng... :/ och tyckte det var helt okej, och kan tänka mig att äta det igen!

  Fiskgratäng med sommargrönsaker... i en härlig konsistens av puré... på en skala från 1-10...hmm... kanske 3, eller en stark 2:a.

Är kanske inte helt nöjd med dagens intag... har idag fått lära mig den tuffa vägen vad jag ska ta det försiktigt med.

Hade köpt en liten burk med baguetteröra, med kyckling och bacon... små bitar, lättuggat och i kladd, kommer glida ner perfekt tänker jag... så jag lägger upp 2 msk på en assiette och tänker att det blir dagens förmiddagsmellis... hade inte en tanke på att "kladdet" är majonnäs och att majonnäs kan vara fett... but no worrys, det hade magen full koll på!

Jävlar så illamående jag blev efter två små tuggor. Det var bara att lägga sig ner på soffan i nästan 30min innan det släppte. Fy bubblan!

Efter det var det lite svårt att få i sig lunchen, men trugade i mig nästan 1 dl puré...

Detta har ju då gjort att vätskeintaget har varit si så där... så nu får jag gå omkring med vattenglaset hela eftermiddagen och kvällen, och förhoppningsvis dricka ikapp. Huvet dumt, får kroppen lida!

Idag har jag varit och tagit bort stygnen... det var stygn, och inga agraffer - pga min nickelallergi.

Två stygn i naveln, och ett i varje av dom andra hålen - förutom ett hål som bara var tejpat.

Hade världens mysigaste distriktssköterska som gjorde det... hon berättade hela tiden vad hon gjorde, var saklig men ändå med nära till skratt... vi konstaterade att kommunala plåster sitter sämre än dom man får på privatklinik :)

Hon hade aldrig varit med om plåster som satt så bra, som dom jag har haft sen operationen för 10 dagar sen.

Kändes som att jag hade träffat henne flera gånger förut.

Japp, blir jag sjuk är det henne jag vill gå till, så det så!

Tjosan hejsan va det ska firas ikväll klockan 20:05... då är nämligen sista fragminsprutan tagen!!!   

Ps. Kalle & Ramona, om ni läser detta... denna smiley är till er...fniss...   Ds.